Julaftons kväll

Julaftons kväll tillbringade vi hos sambons föräldrar. Snön ställde till det för tunnelbanetågen så vi tog bilen dit istället och missade därmed Kalle Anka men jag ser sällan Kalle ändå faktiskt. I vardagsrummet stod bordet vackert dukat och i köket stod all mat- skinka, sill, sardiner, lax, Jansson med mera uppställt som buffé. Till efterätt bjöds vi på bärkaka med vaniljsås. Vi gjorde kväll tidigt för att förbereda oss inför juldagens resa.

Det roligaste emd att gå bort till folk på jul, förutom att träffa dem förstås, är att spana in deras julpynt. Eller för mig som är julstörd är det i alla fall en stor del av behållningen. Svärföräldrarna har mycket pynt som gått i arv från tidigare generationer, som den här tomten. Jag älskar gamla tomtar! Adventsljusstaken bredvid är också härligt retro. Kul om än inte så juligt var den blå hyacinten intill den snidade, asiatiska figuren i rödtonat trä. Jag tycker de var superfina ihop. Blått och rött (i olika nyanser) är min nya favoritkombo!

Det är också kul att se vad folk hänger i granen. Sambons föräldrar har väldigt blandat julpynt, hopsamlat under en mängd år gissar jag och inget ratas. En vit glittrig kula här, en stor halmkotte där, sextiotalskulorna som är kvar, en gammal smällkaramell som lillebror gjort för tio år sedan och så en massa olika sorters glitter. Tjockt, smalt, rött, silvrigt med stjärnor, guldigt. Allt får vara med. Förr tyckte jag det var rätt fult med såna granar, nu tycker jag att det är rätt charmigt. Inte så skitnödigt liksom. En gran med självförtroende!