Jul på västgötaslätta'

Snö fanns det som ni ser gott om även i Västergötland. Tåget var en halvtimma försenat på nedvägen vilket innebar att vi missade vårt anslutande tåg i Hallsberg och fick stå och hänga i en kylig vänthall innan ett X2000-tåg plockade med oss och släppte av oss på vår slutstation en och en halv timma efter beräknad ankomsttid. Inte den roligaste starten alltså men stämningsläget förbyttes så snart vi kom innanför dörren hos mina föräldrar och vi blev bjudna på värmande och god kräftsoppa.

































Efter maten klädde jag och minsta systern granen som vi fick binda fast i taket (jo det är sant) eftersom den hade för mycket grenar på en sida för att kunna stå rakt i den klena julgransfoten. Detta var på ett sätt positivt eftersom mina föräldrar har det lite trångt och granen oftast får bo i ett hörn i hallen. Vi utsattes dock för 3 fallande-julgrans-attacker innan vi tröttnade och band fast den i den krok som mamma normalt har en liten dekorlampa hängande på men det syntes faktiskt inte är stjärnan kommit på plats och alla sätt är ju bra utom de dåliga eller hur? Det andra pyntandet hade mamma redan tagit hand om - i alla rum. Nedan ser ni lite av det. Jag är särskilt förtjust i den mörkhyade plastängeln med sprattelben som brukar hänga med sin blonda väninna i badrumsfönstret. Min yngsta syster gjorde dem i skolan för längesedan och jag fick också ett par men på något mystiskt vis försvann de och jag har aldrig lyckats hitta dem igen, inte ens när vi flyttade. Jag tror de är rätt lätta att göra dock om man bara har en märkpenna, OH-plast och akrylfärg. Det mest komiska är att jag hittade precis såna här änglar i en liten inredningsbutik i Trosa i somras och de ville ha hutlösa 149kr/st för dem! Lukrativt pyssel uppenbarligen. :)















Här ser ni attackgranen. Se så vän och fin den ser ut. Den ger inte alls sken av att vara så våldsbenägen som den faktiskt var men det är klart om man själv blev avsågad vi fotknölarna skulle man ju bli rätt sur...