Lalolandets lista

Bästa presenten du fick: Oj, jag fick så många bra och fina presenter så jaghar svårt att rangordna men den som jag har använt mest hittills är min lila morgonrock med fleece utanpå och praktisk frotté på insidan.

Bästa presenten du gav: Gitarrstämmare (japp jag gav också bort en) och de snygga vantarna som syrran fick från ETC. Funderar allvarligt på att gå och köpa ett par till mig själv också.

Roligaste presenten du gav: Kattkalender från Science fiction bokhandeln. Underbar med helknäppa, tecknade bilder och jag tror att lillasyster uppskattade den. Och bakverktygen från Rice och Stockhome.

Roligaste presenten du fick: Roligast var nog att mina småsyrror träffade så rätt. Den grå cardiganen som lillasyster 1 gav bort var helt i min smak liksom "Fiskpresenterna" som jag fick av lillasyster 2. De var förresten extra kul att få eftersom jag inte önskat mig dem.

Godast på julbordet var: Sillsalladen hemma hos mamma och pappa samt mammas hembakta läfsor(vet inte hur det stavas)med julskinka och senap. Mammas "Strykande åtgång" och lillasysters kanelnötter.

Äckligast på julbordet var: Dopp-i-grytan men det håller jag mig långt ifrån.

Det bästa jag såg på tv på julafton var: Inget. Jag missade både Kalle Anka och Karl Bertil :( i år. Jag såg faktiskt inget utom en liten stund mogon-tv där Kristin Kaspersen och den där ständigt överförfriskade Frithiofsson som exalterat berättade att "russin och mandel i all ära men ett konjaksmarinerat fiiikon är det som ger den rätta skjutsen i glöggen". (Jag gissar att det blev fler än ett fikon för hans del).

Det roligaste vi gjorde på julafton var: Att vi inte gjorde så mycket utan bara var.

Julaftons största miss i år var: Köpesillsalladen och att jag inte fick se Karl Bertil Jonssons jul.

Till nästa julafton ska jag: Vet inte riktigt. Det får vi se då. Men röra mer på mig tror jag.

Det bästa den här julaftonen var: Att mysa i soffan framför granen både hemma och borta.

I år glömde jag att: Posta julkort till några kära släktingar men det var för att korten tog slut mitt i skrivandet och jag tappade bort listan där jag strukit vilka jag hade skickat till. (Mitt minne är av teflonsort).

PS.Ovan ser ni en del av tomte-och änglasamlingen i mitt föräldrahem

Pyntat i varenda vrå

Min mamma är en tvättäkta julnörd hon med. Någonstans har jag väl fått det ifrån. Varenda hörn pyntas till jul - ute som inne. Pappa hugger grangris och gran och så. Förr satte han upp kärve till fåglarna men i år matade han rådjur i skogen med höbalar... Varje jul undrar han också hur mycket de nya adventsstakarna som dyker upp har kostat och varför man ska byta ut sånt som funkar. Mamma är tvärtom. Hon hittar nya fina julsaker varje år och jag måste faktiskt berömma henne för hennes öppenhet mot nya ting, eftersom resten av familjen är närmast julautistisk. Varje år finns det något nytt att titta på. Som när hon bytte bort de stora julgransljusen mot småljus förra året till lillasysters förtvivlan. Här kommer en julpyntskavalkad!

Juldagen "hemma"

Klockan 5.20 väcktes jag varsamt av min sambo. Ska vi kliva up pså kommer vi iväg? fårgade han. Jag var redan vaken så vi gick upp, åt frukost och bredde mackor. jag kokade vatten och packade ner en extra filt så som de uppmanat alla trafikanter att göra på TV. Jag kände mig lite orolig över bilresan. Trettio mil i halt väglag är inte riktigt vad man vill ha i julklapp. Det hade också snöat en del dagarna innan. Men vi packade bilen och strax före sju gled vi iväg på snöiga vägar.

Om dan före dopparedagen liksom julafton är årets mest trafikerade dagar så vågar jag nästan påstå att juldagen är motsatsen. Enstaka bilar passerade på vägen men i stort sett körde vi ensamma på motorvägen. Först i höjd med Örebro mötte vi fler bilar på vägen men vi kom fram helskinnade och oskaddade och kastades direkt in i julfirandet igen.

Min ena storasyster och hennes barn kom på julfika strax efter att vi kommit fram. Sedan kom även mellansystern med pojkvän så det blev trångt vid bordet. Mamma ställde fram lusebullar, saffranskaka, hasselötsmuffins, och -min favorit- mandelmusslor fyllda med körsbärssylt toppade med grädde och en marsipantomte. Varje jul säger hon att hon itne ska göra några för att de är så bökiga men jag är glad att hon glömmer sig. Det är så gott! ( Och mamma - detta innebär INTE att du måste fortsätta baka dem bara för att jag skrev så. Jag kan baka dem själv om jag blir sugen.)

Senare serverades julbord. Mamma hade som vanligt bullat upp med egeninlagd sill,två sorters lax, sillsallad (den RIKTIGA sorten!), kalvsylta, skinka, tunga och saltkött, två sorters hembakt bröd, prinskorv, köttbullar, revben, Janssons frestelse och kantarellomelett.

På kvällen spelade vi Rappakalja, drack glögg och smaksade godis. Blossas saffransglögg var ingen höjdare tycker jag förresten. Alldeles för spritig för min smak. Därefter var det paketudelning. Vi fick massa fina presenter. Mer om dem i ett eget inlägg.

Julaftons kväll

Julaftons kväll tillbringade vi hos sambons föräldrar. Snön ställde till det för tunnelbanetågen så vi tog bilen dit istället och missade därmed Kalle Anka men jag ser sällan Kalle ändå faktiskt. I vardagsrummet stod bordet vackert dukat och i köket stod all mat- skinka, sill, sardiner, lax, Jansson med mera uppställt som buffé. Till efterätt bjöds vi på bärkaka med vaniljsås. Vi gjorde kväll tidigt för att förbereda oss inför juldagens resa.

Det roligaste emd att gå bort till folk på jul, förutom att träffa dem förstås, är att spana in deras julpynt. Eller för mig som är julstörd är det i alla fall en stor del av behållningen. Svärföräldrarna har mycket pynt som gått i arv från tidigare generationer, som den här tomten. Jag älskar gamla tomtar! Adventsljusstaken bredvid är också härligt retro. Kul om än inte så juligt var den blå hyacinten intill den snidade, asiatiska figuren i rödtonat trä. Jag tycker de var superfina ihop. Blått och rött (i olika nyanser) är min nya favoritkombo!

Det är också kul att se vad folk hänger i granen. Sambons föräldrar har väldigt blandat julpynt, hopsamlat under en mängd år gissar jag och inget ratas. En vit glittrig kula här, en stor halmkotte där, sextiotalskulorna som är kvar, en gammal smällkaramell som lillebror gjort för tio år sedan och så en massa olika sorters glitter. Tjockt, smalt, rött, silvrigt med stjärnor, guldigt. Allt får vara med. Förr tyckte jag det var rätt fult med såna granar, nu tycker jag att det är rätt charmigt. Inte så skitnödigt liksom. En gran med självförtroende!

Julen hemma hos oss 2010

Hej igen! Nu är vi hemma i Stockholm igen (sen ett par dagar faktiskt) och jag har lyckats överföra bilderna jag tog runt jul. Min nya kamera har gått varm men tyvärr har jag ingen överföringssladd än så jag fick vara lite påhittig för att föra över bilderna till datan. Jag sätter minneskortet i gamla kameran och sedan laddar jag över dem med den gamlas sladd. Lite omständligt men här kommer i alla fall en massa bilder från min jul.













Julaftonen firade vi dels hemma, dels hos sambons föräldrar. Vi åt därför ingen traditionell jullunch på julafton eftersom vi sedan skulle resa hem till mina föräldrar men vi åt vörtbröd och köpesillsallad (inte så god tyvärr) och till lunch åt vi upp resten av älgköttbullarna som sambon lagade efter Ernsts recept och till det bruna bönor. Bruna bönor lagar jag nämligen varje år till min pappa för mamma avskyr dem men han tycker mycket omdet. Låter det konstigt? nej då, bruna bönor ska finnas på ett tradionellt västgötskt julbord.

GOD JUL!

Egentligen hade jag tänkt bjuda på lite bilder men kamerabatteriet laddade typiskt nog ur så tills jag fått ordning på tekniken önskar jag er GOD JUL OCH GOD FORTSÄTTNING!

Södersaknad

Igår åkte jag in till stan för att träffa en kompis som ska spendera julen i Indien. Vi träffades på det mysiga söderfiket Blå Lotus och efter fikat fortsatte jag leta de sista julklapparna. Vid halv sex tiden var det så mycket folk att jag inte orkade mer så jag tog en promenad från Skanstull till Zinkens damm och njöt av att se juleljusen glimma i fönstren och höra snön knarra under mina fötter. Jag njöt visserligen inte likafullt av kylan som bet mig i kinderna och låren men uppfriskande var det ju och mysigt. Jag är en fullfjädrad fönsterittare jultid och paradvåningarna utmed Hornsgatan ger mig samma känsla som när jag var liten och tittade på docksskåp så jag glodde bäst jag kunde utan att halka och slå ihjäl mig.

Imorse när jag skulle slå in de sista klapparna upptäckte jag att en expedit hade glömt att ta bort larmet från en av presenterna så det blev till att häva sig in till stan igen. Den här gången var jag inte lika peppad. Jag såg folkhaven för mitt inre men jag fick snabbt hjälp med mitt problem och sedan kunde jag vandra vidare. På Götgatan såg jag en bil smälla rakt in i ändan på en annan och de snorhala trottoarerna var fulla av julstressade människor. Jag tog en omväg över Helgalunden istället.

Helgalunden är nog ett av de finaste ställena på Söder. Trots att det bara ligger ett stenkast från gyttret och butikerna på Götgatan är där alldeles tyst. Omgärdad av en mur av rost-och stockkholmsgula trettiotalshus ligger Allhelgonakyrkan med sina träväggar och ärgade koppartak. På försommaren doftar hela området tungt av syrener men idag var kvarteret inbäddat i snö och tystnad så när som på surret från en lastbil som lastades med snö i närheten. Jag blev helt lugn i hela kroppen och önskade mig för ett ögoblick tillbaka till den där tiden när vi bodde i andrahand i en liten etta vid Mariatorget. Sen gick jag ut genom den valvformade porten och möttes av verkligheten igen. Stinkande gul snö, Götgatans skrän och betongkolosserna i kvarteret intill.