Värd ett besök!

För er inbitna julbloggare så är nog detta gammal skåpmat och inte ny information om du inte redan har hittat till IKEAS blogg Livet hemma så tycker jag att du ska ta och kika in. IKEA bloggar, i samarbete med vanligt folk, om tips för hemmaprojekt du enkelt kan göra. Nu i jultider vimlar det av inspiration för oss julnördar så surfa dit!

Julautist

Att julen står för tradition och därmed upprepning av vissa saker är kanske ingen hemlighet men för varje år jag håller bloggen igång blir jag pinsamt medveten om hur extremt traditionsbunden jag verkar vara. Jag sätter upp samma gardiner, lagar samma godis, baka samma bullar och köper samma blommor. Ni ska veta att det var revolutionerande för mig att köpa en blå hyacint förra året och guess what - i år har jag gjort det igen!


Igår kokade jag in päron i saffran och annat gott och fotade för att färgen blev så läcker men sen kom jag på att ni fick exakt samma recept förra året så nu struntar jag i att skriva något mer om dem. Men visst blir de väldigt vackra?

Andra advent

Förra helgen försvann i ett nafs. Jag hann inte ens få upp alla adventsstjärnorna i tid  och nu är det redan andra advent. På diskbänken står en hyacint som inhandlades för en vecka sedan och doftar för fullt - i sin fula blå plastkruka. Men i veckan fick jag i alla fall upp julgardinerna i köket och julstjärnorna som traditionsenligt inhandlats ger mycket julstämning till köket. Jag måste också säga att jag är extra nöjd med våra "nya" stolar från Erikshjälpen. Den röda, som omedelbart blev min favorit, förhöjer julkänslan tycker jag.  Så mycket att jag var tvungen att fotografera alltihop idag. Observera gärna också samlingen glöggflaskor ner till vänster...

Fantastiska frön

Om du tror du att solros- och sesamfrön passar bäst som fågelmat så har du fel, men så dum är väl ingen? Jag smakade det här "knäcket" först hemma hos mamma som också gav mig receptet. Det är ljuvligt gott och dessutom väldigt behändigt att göra och det gillar ju jag. Ingredienserna hittar du i de flesta välsorterade butiker. Brödet passar bra att göra en dag när du har mycket tid för tiden för torkningen har visat sig kunna variera en hel del.

Fröigt knäckebröd
2 dl havregryn
2 dl grovt rågmjöl
2 dl solrosfrön
2 dl sesamfrön
2 dl pumpafrön
1 dl krossade linfrön
1 tsk salt
6,5 dl vatten

Sätt ugnen på 150-160 grader. Blanda ingredienserna. Bred sedan ut smeten på tre bakplåtspapper. Platta ut smeten tunt på hela plåten. Låt plåtarna stå i ca 70 min i ugnen (OBS! kan ta längre tid ). Byt plats på plåtarna ibland. När knäcket torkat och fått lite färg är det dags att ta ut det. Låt det svalna och bryt sedan i lagom stora bitar. Njut med lite god ost  ovanpå eller med smör eller bara som det är! Eller ge bort det i julklapp till någon du tycker om, vackert inslaget i cellofan eller i förpackat i en snygg burk.

Eftersatt blogg

Det här kan vara den mest eftersatta julbloggen just nu men det händer så mycket annat i livet  att tiden helt enkelt inte räcker till och när jag väl har tid för datan är jag inte alls sugen (mycket beroende på allts skrivande på jobbet). Jag följer er dock er andra julbloggares förberedelser med glädje och hoppas att ajg snart har tid för julmys också.

Den ofrivillige julmarodören

Ett insnöat tomteland från 2009.

Igår ringde min mamma upp och berättade livligt att min far blivit tomtemördare. Hon berättade en hel massa andra saker också men de faller inte riktigt under ramen för julbloggeri medan detta i allra högsta grad gör det.

Min mor är nästan lika jultokig som jag ( jag har väl fått det ifrån någon). Varje år pyntar hon familjens verandra med kransar, krukor med granris och rosetter och med en balja fylld med mossa, en liten gran och en massa små tomtar och ljus. Ett helt litet tomteland brukar möta en när man kommer dit runt jul.

Supergulligt och fint men det tar en del plats att förvara. Alltså förvarar hon tomtarna i en låda i en av bodarna på gården benämnd "lillstugan". Lillstugan är en samlingsplats för allsköns bråte familjen inte kan göra sig av med. Samtliga systrar har nog förvarat (eller förvarar det erkännes...) något i stugan.

När mina syskonbarn var yngre använde de huset som ett hobbyrum och byggde- troligen med inspiration av julbaljan- ett eget tomteland av masonitskiva och kartong. De tillverkade traktorer av gamla träklossar och tomtar med bomullskägg. I ärlighetens namn var det inte alltid jättelätt att se vad som var tomten eller traktor men alltihop förvarades alltså på samma ställe - i lillstugan.

Skäggis är nu ett minne blott...

För ett tag sedan röjde pappa i lillstugan. Kastade ut gammal bråte som stått och samlat damm i flera år. Det måste röjas då och då för att stugan inte ska utgöra en faorzon för alla som öppnar dörren när sakerna staplats på varandra tillräckligt länge. Sagt och gjort. Han slängde ut all gammal bråte. Barnbarnens bomulls- och papperkladd fick åka ut. Ingen hade ju ändå inte frågat efter det på flera år.

Det gjorde de inte nu heller. Däremot kliade sig mamma i huvudet vid elvakaffet och frågade sig var hon hade gjort av alla tomtarna som hör till trappans tomteland. Far blev alldeles tyst och såg lätt panikslagen ut. Påsen med trassligt skägg som han tagit för gamla bomullsrester var familjens tovade ulltomtar som brukar bo ute i verandans amplar. I botten av dem låg resten av porslinstomtarna som fått flytta ut.


Jag tror inte pappa stod i särskilt hög kurs den dagen. Han lär t.o.m. har erbjudit mamma att åka och köpa nya...

Före massakern.

Små julförberedelser

I helgen tog jag och sambon en kort promenad efter lunchen ute i skogen vid Mälarens strand. Ja, någon lång hade det inte gärna kunnat vara tal om för min förkylning gjorde att jag fick någon slags läskig slemframkallad andnöd efter den första lilla uppförsbacken. Hursomhelst var vi ute i skogen och klev och jag hittade ett lärkträd. Lärk! Ni vet de där barrträden som blir gula och har helt fantastiskt vackra grenar med små, näpna kottar på. Jag blev eld och lågor. Här skulle det plockas lärk till julgrupperna!

Problemet var bara att lärken var ca 8 m högt. De lägsta grenarna hängde i bästa fall 4-5 meter ovanför våra huvuden. Det var bara att glömma. Hånfullt dinglade de tunna grenarna fyllda av små rara kottar i vinden.

Men skam den som ger sig! Vi fortsatte vår promenad och jag hittade ett lärkträd till. Det var något lägre och låg i ett rätt snårigt buskage men jag kavade in förstås. Jag hade nog kunnat nå grenarna om jag hade velat klättra och bära mig åt men det behövde jag inte. Självfallna kvistar låg spridda bland buskagen så det var ju bara att plocka på. Nu har jag en liten samling lärkkvistar liggande på balkongen.

"-Vad ska du göra med dem",  undrade kärleken. Det vet jag inte riktigt i ärlighetens namn men jag kan tänka mig att de kan få pryda adventsljusstaken eller ett paket eller en blomgrupp eller...En lärkkvist kan användas till mycket kort sagt.