Jag sitter här med datorn framför mig och får svår beslutsångest. Kan inte bestämma vilken som är vackrast. Jag talar om amaryllis. Jag hittade nämligen en översikt av sorter hos Ulriksdals Slottsträdgård.
Den ena är ju finare än den andra. Jag är ju ofta svag för vita julblommor men en riktigt röd amaryllis är otroligt vackert. Just nu har jag två stänglar av sorten Ferrari i vardagsrummet. Billiglökar inköpta i mataffären à 39.90 men de har otroligt vacker färg. Intensivt röd.
Jag vet inte om jag inbillar mig men de amaryllisar jag minns från när man var liten var mer orange i färgen. Inte alls så kul. Jag tyckte de var rätt fula. Troligen var det den sorten man kunde köpa på Ica på åttiotalet men vad hände med dem? Jag har inte sett en orange amaryllis på länge, men å andra sidan vad ska man med dem till när man kan köpa en Benifica, Nymph eller Alfresco?
Så här såg det ut utanför knuten när jag tog mig upp ur soffläget för att få en nypa luft (japp, jag är hemma med förkylning- igen).
Det är härligt med snö. Allt ser mycket fridfullare och vackrare ut i snö. Synd bara att vi har bilen stående utomhus. Att skotta fram sin bil i morgonmörkret och kylan innan man åker till jobbet brukar inte vara fullt så kul.
Men nu är vintern här i alla fall och mer snö kommer det idag verkar det som och det är väl precis den inramningen man vill ha till första advent.
Idag hade jag planerat in ett lussebak men igår kväll började halsen svida och mitt i natten vaknade jag upp med fullt utvecklat halsont. Skittrist för jag var dålig bara för två veckor sedan och jag undrar lite vad det är som händer. Från att ha varit en person som nästan aldrig är sjuk verkar förkylningarna avlösa varandra i en aldrig sinande ström. Nu är jag uppe i tredje- fjärde vändan den här hösten.
Vad gör man då för att muntra upp sig? Jag bäddade ner mig i soffan och tittade på Astrid Lindgren klipp på youtube. Jag är ingen julfilmstyp egentligen. Jag tycker ofta att julfilmer blir lite corny och töntiga men när Emil, barnen i Bullerbyn och Madicken firar jul då myser jag för allt ser ju så himla gemytligt ut!
Dessutom får moster Jennies stora julkalas mig att tänka på när jag var liten och vi samlades med hela släkten i hembygdsgården och vi kusiner sprang upp på övervåningen var inredd dels som en gammal skola och ett gammaldags hem där vi lekte fast vi egentligen inte fick vara där...
Men mitt i allt julmys bjuder Astrids böcker på lite allvar också, vilket Jul i Laloland skrivit insiktsfullt om tidigare. Julen är inte glimmande granar och presenter för alla. Abbe som tar hand om allt som hans alkoholiserade far inte förmår och som själv inte får någon present därför att föräldrarna inte har haft råd får mig att tänka på alla barn därute för vilka julen inte är ljus och glad.
Som lärare märker man ofta före lov hur många barn är oroliga, inte nödvändigtvis glatt uppskruvade och förväntansfulla, utan faktiskt oroliga inför julhelgen som kanske innebär att mamma och pappa kommer att dricka eller så är man orolig för att inte ha några tjusiga presenter att berätta om när skolan börjar igen. Min julönskan är att alla barn får ha en riktigt god jul.
Efter att ha skrivit ner årets Allt i hemmets julspecial kan jag, efter att ha suttit och bläddrat i gamla exemplar, konstatera att det har inte alltid varit så illa ställt. 2008 julspecial innehåller till exempel en utmärkt blandning av fina hem i olika stilar och jag blir mycket mer inspirerad av det numret än senare års upplagor. Dessutom kan Åhléns ha haft en genom tidernas roligaste julreklam för de böcker de sålde. Eller vad säger ni om bilden med Leif GW stående i vardagsrummet?
Vi gjorde en liten bilutflykt igår och på vägen hem blev jag akut kissnödig. Ja, det är kanske mer information än vad ni behöver men vi blev i alla fall tvungna att stanna till vid köpcentrat vi åkte förbi och jag stolpade iväg in på Elgiganten där jag vet att de har kundtoalett som typiskt nog visade sig vara upptagen.
Emellertid ligger Rusta granne med nämnda butik och den som känner mig rätt vet att det är lika lönlöst att försöka gå förbi utanför Rusta i jultider som det är att leda en envis shetlandsponny förbi ett grönt klöverfält. Det kommer att bli ett stopp.
Vi gick in och jag försökte för sambons (och blåsans) skull att tygla mig lite och inte springa runt hur länge som helst men några juliga impulsköp blev det ändå: tändstickor, tejp, bastsnöre (raffia även kallat tydligen), mimimarshmallows och två påsar juleskum (varav en nu är uppäten). Däremot tyckte jag att ugglan var en besvikelse, inte alls lika snygg på riktigt så den fick inte komma med. Sen blev det att småspringa lite tillbaks till Elgiganten...
Är hemma från jobbet idag med nästäppa, hosta och kraxande hals och då kan man ju passa på att göra något som man aldrig hinner med annars: surfa runt på diverse hemsidor och kolla in deras julsortiment!
Jag hade en kompis här i helgen och jag hade ställt in mig på att dra runt henne i en massa butiker och titta på juliga saker men kroppen ville inte. Det blev en kort tur inne i stan på lördagen med ett besök till Åhléns citys julavdelning och några få butiker till men sen orkade jag inte mer utan fick åka hem och vila. Så sitter jag alltså här och surfar runt hej vilt.
Rusta är ju en favorit så här i jultider och jag måste säga att de brukar ha mycket fint och roligt, särskilt IRL. Den här ugglan skulle jag gärna hänga någonstans till exempel. Den får mig att tänka på Harry Potter och jag gillar att den är lite kitschigt glittrande sådär.
Några juldekorationer jag däremot inte uppskattade i Rustas sortiment var dödskallekulorna. Har ni sett något så fult? Gjorda i glas men så illa dekorerade att man kunde tro att en ettaklickare varit framme med penseln. Jag har sett dödskallar lite överallt så här till jul men jag tycker det känns så fel, så fel. Till Halloween okej men i granen? Nä, in i min kommer de då inte. Jag föredrar julmys framför julrys men så var jag ju rädd för mammas Maria Lang bok med en dödskalle på framsidan ända upp i tidiga tonåren också...
