Överraskning nummer 2 var när min amaryllis satte igång att blomma häromdagen. "För tidigt" tänkte jag. "Stängeln är ju jättekort." Men ser ni - det var en miniamaryllis. Det såg jag inte när jag köpte den. Jag var bara glad att jag hade hittat den där fantastiskt fina djupröda färgen som jag älskar. Nu står den i alla fall i full blom i mitt vardagsrumsfönster så jag njuter allt jag kan.
söndag 28 november 2010
Mä! Vilket spån jag är...
Överraskning nummer 2 var när min amaryllis satte igång att blomma häromdagen. "För tidigt" tänkte jag. "Stängeln är ju jättekort." Men ser ni - det var en miniamaryllis. Det såg jag inte när jag köpte den. Jag var bara glad att jag hade hittat den där fantastiskt fina djupröda färgen som jag älskar. Nu står den i alla fall i full blom i mitt vardagsrumsfönster så jag njuter allt jag kan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Haha vad rart! :)
Sv: Mmm, de blev riktigt goda faktiskt. :) Och fjolårets pepparkakor låter inte fel det heller! :)
Vilken underbar färg på din amaryllis!
HAHAHAHAHAHAHA!
"Felbedömning i vardagen" som vi brukar säga när sådant händer ;)
Jag skrattade faktiskt högt åt amaryllisen. Att det var en mini egentligen =)
Therese:Rart och rart, jag tycker det är knäppt. Fast ganska kul p ånågot vis.
Tina: jag ÄLSKAR Ferrari som sorten tydligen heter.
Lalolandet: Det är mycket felbedömningar i min vardag. :) Jag tyckte löken såg liten ut och man har ju hört att man ska välja en stor lök, men alla lökarna var liksom lika små (av numer uppenbara skäl). Ja jösses...
Skicka en kommentar